Sanna - Livet enligt mig

I måndags fick jag träffa läkaren och sjukgymnasten och jag fick äääntligen godkänt att få börja använda foten igen. Glädjetårarna sprutade, jag var så rädd att dom skulle säga att jag skulle va tvungen att vänta några veckor till. Men jag har fått byta rullstolen mot kryckor och ni anar inte hur skönt det är. Jag är så lättad!!!

Men shit, det är som att lära sig gå på nytt, alla muskler är typ helt borta, jag är stel och stapplig, foten är svullen och det gör för jäkla ont men jag är så lycklig över att vara uppe på benen igen, att få slippa rullstolen. Det känns som det kommer vara en lång väg tillbaka men allt annat än rullstolen känns som en sån befrielse. 

Jag fick en superbra sjukgymnast som jag tillsammans med ska lägga upp en plan för rehabiliteringen. Jag har än så länge bara lite små rörelseövningar för foten men nästa onsdag ska jag dit igen för fortsättning och förhoppningsvis fler övningar.

Det är svårt att hejda sig själv, hjärnan vill så mycket mer än kroppen orkar och sex veckors frustration över att inte kunna gå vill ut men jag vet att det är skynda långsamt som gäller och hjärnan måste bromsas lite.

Jag ska se om jag kan få mina röntgenbilder utskrivna så ni får se vilken rejäla skruvar och annat metallskrot mitt ben är berikat med. Ni kan nu kalla mig skrotnissa 😂 Till och med de på röntgen sa - oj det var rejäla skruvar du har fått 🔩🙈

I måndags kväll träffade vi hela min familj på restaurang för att fira att jag äntligen slipper rullstolen. Så härligt! Min älskade, underbara syster överraskade med både blommor och bubbel, vilken toppendag ♡♡♡

Sen har veckan gått i ett, jag har försökt gå lite längre sträckor för varje dag, det är tungt och jobbigt och på kvällarna har jag varit heeelt slut. Men det har iallafall resulterat i att jag äntligen har sovit riktigt gott.