Sanna - Livet enligt mig

Andreas har varit iväg på kurs även denna vecka, han åkte i söndags och kom hem torsdag kväll. 

  Jag tror aldrig tjejerna har sovit så dåligt som dom gjort under de dagar Andreas va borta. Vet inte va det var med dom, jag har fått sprungit skytteltrafik mellan deras rum för att trösta och stoppa om. Och alla nätter har slutat med att jag till slut bäddat ner dem båda hos mig för att få nån sömn alls. Det har resulterat i att jag varit hysteriskt trött och två mornar försov vi oss, katastrof! 

I onsdags hade vi bokat riddejt med Vera och hennes pojkar i stallet men vi fick abrupt tänka om, regnet bokstavligen öste ner och senare svepte det in ett riktigt åskoväder. Så himla typiskt, vi som hade tänkt en så mysigt kväll med ridning. 

Väl hemma i onsdags fortsatte regnet att forsa ner och det åskade och blixtrade nått så sjukt, jag har aldrig varit med om dess like. När jag fått tjejerna att somna i sina sängar och äntligen lagt mig till rätta själv i sängen gjorde jag den fruktansvärda upptäckten att det regnade in, det rann vatten längs med hela murstocken i sovrummet. I panik ringer jag till stackars Andreas som är nästan 40 mil hemifrån, stackaren vad skulle han göra liksom 😆

Men det stod efter det samtalet iallafall klart att jag skulle bli tvungen att ta mig upp på vinden... PÅ VINDEN.. Vi har liksom ingen smidig sån vindslucka med trapp man kan fälla ner bara.. nej, vi har en lucka i taket och för att ta sig upp dit måste man släpa in den stora  otympliga stegen utifrån, konka upp den för trappen och få upp den i vindslucka och det hade jag verkligen ingen som helst lust med att börja på med, mitt i natten, när regnet stod som spön i backen och blixtarna konstant kom farande genom himlen. Nej jag började istället baxa fram byrån i hallen i panik för att försöka ta mig upp men det var lönlöst,  hur jag än hoppade och klättrade och försökte dra mig upp så lyckades jag inte. Jag tackar gudarna att min fina underbara vän Niclas va vaken och kunde komma till undsättning. Vet i tusan hur jag hade fått göra annars. Han fick hjälpa mig att täta med sopsäckar och lägga ett lager med handdukar där vattnet letat sig in. Jag är honom evigt tacksam. När vattnet väl va upptrokat och det inte längre tycktes leta sig in mer regn så kunde jag äntligen krypa ner i sängen igen. Behöver jag ens nämna att jag var helt slut morgonen efter? Konstigt nog var detta natten tjejerna sov som bäst, dom sov sig verkligen igenom allt kaos och allt buller och oljud. 

Visst är det väl lustigt att sånt här alltid ska hända när man är själv, det slår liksom aldrig fel.

När Andreas äntligen va hemma igen fick vi åter igen ta oss upp på vinden för att inspektera skadorna efter regent. Tack och lov hade allting då redan torkat upp och det verkar inte ha orsakat några skador i taket. Jag hörde senare att fler hade haft problem med vatten längs med murstocken efter onsdagens oväder,  det måste ha regnat så sjukt mycket. Vi måste ju såklart se över taket kring skorstenen där det antagligen måste sättas en plåt men jag är ändå väldigt lättad över att det inte blivit mer att åtgärda. 

Jag som alltid förr har bekymrat mig för att det skulle kunna läcka in vatten i källaren vid kraftigt regn, tanken har aldrig ens slagit mig att det skulle kunna forsa ner vatten i sovrummet. Det här med hus hörrni, det är inte alltid toppen 🙈

Lördagen bjöd iallafall äntligen på kanonväder och vi fick äntligen möjlighet att färdigställa hönsens utegård och måla klart större delen av hönshuset. Så himla skönt att få det gjort! Och så skönt för våra små kycklingar att äntligen få gå ut. Dom verkar gilla sin nya utegård och sprätter omkring och pickar glatt! 

Idag har väder varit helt okej också, inte riktigt lika fint som igår men helt okej och vi har spenderat större delen av dagen ute med massor fix.

Det skulle inte förvåna mig alls om det blir en riktigt regnig sommar nu bara för att vi härom dagen fick hem nya flugtäcken och flugspray till hästarna. 🤪

Det återstår att se om detta ens kommer till användning, man vet ju aldrig med den svenska sommaren. 

Hästarna har iallafall fått börja gå ute på heltid nu och är så nöjda och glada med allt härligt gräs i hagen. Mysan såg ut som en badboll bara några dagar efter släppet på grönbete. Så nu kommer Moa-Louise få kämpa på med ridningen ordentligt så hon inte spricker av allt gott att äta 😅

Nej nu ska jag slå ihop mina grönbruna för att få lite sömn och ladda upp för en ny vecka, en kortvecka för på fredag är det midsommarafton 😍

Tjingeling!