Sanna - Livet enligt mig - Tre månader, antibiotika och julklappar..

Tre månader, antibiotika och julklappar..

Ja hörni, måste allt alltid komma på en och samma gång?

Natten mellan söndag och måndag började Mira kräkas, som om vi inte har haft nog nu.. Själv mådde jag ju så dåligt att jag inte alls orkade vara behjälplig över huvud taget så stackars Andreas fick kämpa på hela natten med byte av sängkläder, duscha barn och springa med hinkar. Jag kände mig som en såå dålig mamma som inte ens orkade trösta min stackars älskade lilla Mira.

Så på måndag morgon var vi alla helt slut och jag nästan vred mig i smärtor. Jag hade omöjligt kunnat tagit hand om barnen själv så Andreas fick lov att vara hemma. Såklart lite tokigt för hans jobb ....men när allt kommer omkring så går väl ändå familjen alltid först. För sunda människor med vett är det så iallafall.

Jag minns sommaren när min älskade mamma ramlade av hästen och bröt ryggen, jag var väldigt ny på mitt dåvarande jobb, fast kropp var fylld av panik och ångest och allt jag ville va att få vara med min mamma som mådde dåligt så tog jag mig till jobbet, jag jobbade några timmar men gick sen skamset till min chef och frågade om jag kunde få gå hem för att få vara med min mamma.. Och vet ni, det han sa till mig då hae följt med mig sedan dess. Han sa :

"- Vet du vad Sanna, du har bara en mamma, självklart ska du vara med henne när hon mår dåligt. Jobbet står kvar, familjen måste alltid gå först, det kan du inte ångra sen "

Jag kommer aldrig glömma hur lättad jag var och hur jag i efterhand förstod att jag inte gjorde mitt bästa ifrån mig på jobbet när tankarna var någon helt annan stans. Jag önskar fler chefer kunde se det som min chef gjorde då. Ibland måste man sätta familjen före allt annat, ibland är jobbet bara ett jobb och så länge man inte jobbar som läkare är inte jobbet på liv och död.

Men hur som helst, Andreas var iallafall hemma i måndags. Han hade ett par timmars sömn att ta igen och jag fick en tid på sjukhuset.

På sjukhuset konstaterades det att jag hade både en kraftigt infektion i bröstet och infektion i kroppen samt en pågående mjölkstockning så jag fick antibiotika utskrivet direkt 🙏🙏 och redan framåt kvällen började mjölkstockningen släppa och jag mådde mycket bättre 🙏🙏🙏 Jag har fortfarande ont och känner mig lite svajig i kroppen men det går inte att jämföra med hur jag mådde i helgen. Kändes så konstig när jag sa till Andreas på kvällen " det är så skönt för nu har jag bara jätteont". Sjukt att det finns så många nivåer av ont. 🥴

Tusen tack till alla er fina som på ett eller annat sätt hört av er efter mitt senaste inlägg, ni är så fina, tack för att ni finns ❤❤❤

I tisdags blev våran lilla prins tre månader och vi började dagen med ett besök på BVC för vägning, mätning och vaccination. Usch lilla älsklingen blev så ledsen när dom stack honom och framåt eftermiddagen fick han lite feber och var lite känslig resten av kvällen.