Sanna - Livet enligt mig

Den senaste veckan har det verkligen känts som höst i luften, tycker ni inte? Alltså inte alls mig emot, hösten är mer än välkommen här känner jag, men så blir man så överrumplad över att sommaren tog slut så tvärt, men den hinner säkert bjuda på några härliga dagar till, tror ni inte!? 

Igår kickade vi ialllafall igång sista veckan på sommarlovet och det känns lite sorgligt faktiskt, jag är så lycklig över att ha fått haft mina tjejer hemma med mig hela sommaren, vilken kvalitetstid vi har haft, vilken otrolig lyx. Men sen kan man ändå inte låta bli att tänka på allt det där som man önskade att man hade hunnit också. Men ännu hinner vi klämma ur lite till av både sommaren och ledigheten.

Den senaste veckan när det har varit lite svalare ute, har jag äntligen kunnat andas igen, värmen har varit otroligt jobbig den här sommaren, jag har inte alls mått bra av den om jag ska va ärlig. 

  Så mycket som jag har svettas under den här graviditeten tror jag inte jag har svettats sammanlagt under hela mitt liv. Jag har varit så sjukt varm, typ konstant varm också.

Så det lite svalare vädret passar mig otroligt bra (även om jag fortfarande svettas massor och sover med fläkten på hela nätterna) 

Jag har också känt mig riktigt stark i kroppen på sistone, det är klart att det är tungt men jag har för första gången på väldigt länge känt att jag orkar ta tag i och göra lite saker. Jag har orkat hålla igång på ett helt annat sätt. Det känns otroligt skönt både kroppsligt och mentalt. Ischiasen jag har haft har dessutom blivit mycket bättre, jag hittade lite stretchövningar för gravida som verkar hjälpa faktiskt!! 

Igår startade jag och tjejerna morgonen i stallet, vi hade packat med oss frukost och åt den samtidigt som hästarna tuggade i sig sin, kan man ens börja dagen på ett mysigare sätt? 

Vi fixade stallet och tjejerna motionerade alla fyra hästarna, dom är så himla duktiga mina älskade små hästtjejer!! Lagom till lunchen var stallet och allt fix där klart och vi styrde hemåt för lite mat i magarna. 

Igår var det en stor dag för tjejerna, igår var nämligen deras första dag på ridskolan och som dom har längtat.

  Dom har ju aldrig ridit på ridskola, vi har ju ridit för fullt hemma, både med och utan tränare. Men jag tyckte det kändes så tråkigt för tjejerna att inte få uppleva det där fina med ridskolan som jag själv fick erfara som liten, gemenskapen, stallkompisar, nya hästar att rida och allt det där. Dom blir ju lite ensamma ute i vårat stall, det är ju allt som oftast bara dom och jag där. 

Så igår var det äntligen dags för första dagen på ridskolan. Jösses va pirriga och nervösa dom va i bilen på väg dit. Men det gick hur bra som helst. 

Mira fick rida en stor häst, först blev hon nog lite överrumplad över storleken, hon är ju van att rida shettis annars. Men när hon fick höra att det var stallet snällaste häst så gick det bra och hon var otroligt nöjd efteråt!

Moa-louise var också mycket nöjd med hästen hon red och dom båda längtar redan till nästa veckas lektion.

Både jag och Andreas va så stolta över tjejerna, dom va så himla duktiga trots att dom är så blyga och var så nervösa.

Att dom börjat på ridskolan påverkar inte att vi har våra egna hästar, dom ska vi självklart ha kvar. När skolan börjar kommer vi att få styra upp det lite med vilodag för våra ponnypluttar på måndagar troligtvis. 

På tal om våra hästar har vi haft en sommar med ovanligt lite ridning, både värmen och lite allmäntillstånd på hästarna har bidragit till att hästarna fick ett långt sommarlov.

Petunia hade en knackig vår och tidig sommar, hon har varit stel och lite slö och med största sannolikhet börjar hennes ålder göra sig påmind, hon är ju trots allt 26 år i år. Så hon har helt enkelt fått börja trappa ner lite och ska sakta få börja gå i pension.  Hon kommer såklart hållas igång i skritt och lättare ridning och med promenader som komplement. Vi har tron att ingen häst mår bra av att bara stå, både mentalt och kroppsligt tror vi att det är bra även för dom äldre hästarna att få vara med, röra på sig, se något annat än hage och boxen. Så pension för våra gamlingar är inte att bli hagprydnad. Till och med våran supergamling Violetta på 38 år får sina promenader, i veckan fick hon gå över några stockar för att få lyfta lite extra på fötterna. Lagom träning för en oldie ♡

Avensis, ponnyn som vi lånar åkte ju på fång redan förra året när hon kom till oss. Och det har trilskas fram och tillbaka sen dess, i början på året var hon så pass dålig att jag bad till alla högre makter som finns att hon skulle klara sig. Där och då såg allt så mörkt ut. 

Men så vände det under våren, vi har jobbat så hårt med att få henne bra, timmar med spolade av hovarna, våta omslag, boxvila, blötlagt hö, korta promenader, sjukhage, mediciner, extra verkningar, massage, you name it, vi har testat och gjort allt man kan tänka för att få henne bra. 

  Och nu sist när hovslagaren var ute fanns inga nya blödningar i hovarna. Allting såg bra ut. Hon kunde äntligen börja sättas igång. Vi fick också goda råd och tummen upp från våran veterinär när hon var ute i samband med vaccination. Jag tror inte ni förstår hur lyckliga vi är för det. Vi ropar absolut inte hej, fång kommer alltid vara ett överhängande hot och man måste vara på sin vakt hela tiden. 

Men vi vill ändå skicka med alla andra som går igenom samma sak med sina hästar - det är mycket jobb men det finns hopp, ge inte upp! 👊 Och ny forskning kring fång kommer, det har uppmärksammats mycket på sistone. 

Så nu äntligen har vi sakta, sakta börjat sätta igång henne. Vi började med longering och promenader i skritt. Nu har vi ökat på skitten och lagt på lite jogging och hittills ser allt så lovande ut. Det är så kul att se en så glad och arbetsvillig ponny på banan och Mira är så lycklig över att äntligen kunna rida henne igen. Så håll nu tummarna för att det fortsätter gå åt rätt håll. 🙏

Mysan har varit lika pigg och busig som vanligt men har ändå haft lite sommarlov och det syns på formen kan man lungt säga, hon är rund som en tunna och det är verkligen ingen överdrift. Moa-louise har fått jobba hårt med långa joggingpass på banan och kommer behöva fortsätta med det ett bra tag innan den där badbollsmagen är bort 😅

Så nu får vi se fram emot en höst med extra mycket ridning istället helt enkelt!! ♡♡♡

Nu ska vi iallafall försöka njuta så mycket vi bara kan av sista lediga veckan tillsammans för denna sommar. Imorgon väntar en ny dag i stallet så nu är det hög tid att få några timmars sömn (förhoppningsvis)

Tjingeling!