Jag är livrädd...

Nu slog vintern till på riktigt, vi har fått några dagar med snö, sen har det töat en del innan kylan slog till igen och efter det kom det någon decimeter snö till, ja ni vet ju själva hur det brukar se ut då, ett härligt vinterlandskap men under täcket har alla ytor förvandlats till livsfarlig skridskobana. Och man kan inte ens se vart det är halt under den där lömska fina snön, så himla otäckt. 

Och jaa det är verkligen få saker jag är så rädd för som jag är för just halka. Jag är verkligen livrädd för att halka och göra mig illa. Eller såklart att någon annan halkar och skadar sig. Jag blir så extremt hönsig med barnen, dom får knappt röra sig ute när det är halt. Jag tjatat typ trehundra gånger på Andreas att vara försiktig på trappen när han går ut för att det kan vara halt. Ja jag tjatar på alla jag känner att dom måste vara så försiktiga så dom inte halkar. Ett jäkla tjat minst sagt. Men jag är ju rädd för tusan. 

Kanske hänger det här ihop med min fruktansvärda skräck för att bryta något ben i kroppen, jag har aldrig brutit mig men jag har alltid varit så rädd för det. Jag har inga som helst problem med varesig sår eller blod men just frakturer, usch det isar i hela kroppen bara av tanken.  Och att slå ut tänder, huu det ska vi inte ens tala om, jag får panik.

Mitt huvud liksom spelar upp tänkbara katastroffall, t.ex. Hur jag halkar när jag kliver ur bilen och slår ut tänderna i bildörren, att jag halkar på trappen och slår bakhuvudet i steget bakom. Att jag halkar och bryter benet osv. Ja alla möjliga hemska situationer spelas upp innanför mina ögonlock. Snälla säg att det inte bara är jag som är så här? Hahaha. Det är så sjukt och det skrämmer mig så mycket.

Alla som känner mig vet att jag typ lever i mina älskade Ice bug på vintern, skulle inte överleva utan dom. Med dom på fötterna känner jag mig nästan alltid trygg i halkan. Det måste helt klart vara en av världens bästa uppfinningar. 
Nu har mina ice bug ett par år på nacken så till nästa vinter måste jag helt klart investera i ett par nya. (För dom som inte vet så är Icebug ett par skor med inbyggda dubbar i sulan. ) Jag köpte ett par även till min farfar för ett par år sedan så jag kunde slappna av lite när jag visste att han skulle ut och gå. Mamma har också ett par. Och min syster fick ett par.  Fan alla människor borde tusan äga ett par, iallafall varenda kotte i detta avlånga vinterland.
   Nu låter det nästan som om jag vore sponsrad men haha det är jag verkligen inte, även om dom verkligen borde sponsra mig, en av deras mest trogna kunder, jag som höjer dessa skor till skyarna och vill att alla jag känner ska äga minst ett par, ja Icebug ni borde sponsra mig, jag är ju som en livs levande reklampelare för era skor ;) 

Så här ser mina älsklingar ut, mina är dock mer nötta och slitna men tusan dom har hållt hur bra som helst i 6 år.  Och som om det inte vore nog med att dom är så sjukt bra på hala underlag så står dom emot kyla hur bra som helst. Jag har aldrig frusit om fötterna i dessa skor och då fryser jag i princip alltid om fötterna. Ja ni hör ju, dessa skor går ju inte att motstå. Så gör nu mig en tjänst och klicka hem ett par omedelbart så jag slipper bekymra mig för alla som eventuellt kan halka och skada sig. Undra om de finns att beställa i barnstorlek, det måste jag kolla upp ;) 

Va nu försiktiga där ute i halkan, läste just på Aftonbladet att det inträffat fem bilolyckor runt om här bara idag, på grund av halkan.

Tusan varför går inte människan bara i idé på vintern för...



0 kommentarer