Gnäll..

Jaha..då har jag varit sjukskriven i en vecka för ledinflammation och högt blodtryck och det har fan nästa tagit knäcken på mig på riktigt. Låter svintöntigt, jag vet. Men känner mig så nere..hatar verkligen att bara ta de lugnt och göra ingenting. Jag känner mig så värdelös, oduglig och ensam. Hjärnan har gått på högvarv och frustrationen över att inte orkar göra någonting har nästan gjort mig till ett monster..


Nu för tiden känns det inte som jag gör så mycket annat än gnäller om allt. Men fan alltså..Efter den här jobbiga hösten känner jag mig helt nedbruten psykiskt. Tål inga motgångar alls, bryter ihop för minsta lilla. Känner nästan inte igen mig själv. 

Jag är så sjukt besviken på min kropp, jag har varit så stolt över att äntligen tagit tag i träningen och det har gått så bra, jag har varit så motiverad. Allt för att få en starkare och mer välmående kropp och istället svarar den med att ge upp. Besviken räcker nästan inte för att beskriva hur jag känner.

Imorgon ska jag försöka jobba mitt första pass på över en månad och jag hoppas verkligen att det kommer gå bra. Jag behöver få komma igång, jag behöver komma hemifrån, jag behöver känna mig behövd. 

På torsdag ska jag tillbaka till Vårdcentralen och fortsätta utredning av det höga blodtrycket. Efter det väntar remiss till röntgen. 

Jag vill bara må bra..Jag vill bara vara pigg..Jag vill bara vara glad..Jag vill bara tackla alla motgångar med lätthet, skaka av mig och stå upp rakt..Jag vill sluta gnälla.

Ber om ursäkt till alla mina nära som måste stå ut med mig och mitt gnäll och mina känslostormar ♡

0 kommentarer